Internet och tv.
De har en tv bredvid datorn har. Lyxigt. Sjalv kommer jag nog inte ha den kombinationen pa ett tag. Efter att ha pratat med trevliga byrakrater till Japaner forstod jag att internet kommer forst som Julklapp. Besvikelse. Dock kanske jag kan fa till laghastighetsinternet snart; hoppas, hoppas.
Aven torsdagen avslutades vid atta -som ensam har jag plotsligt blivit morgonmanniska.
Innan jag akte till Japan hade jag en forestallning om vilken typ av personlighet jag skulle ha; uptight, welldressed och intelligent. Forsoken har lagts ner efter att bara en av dem haft hyfsat reultat, gissa vilken?
Har borjat med anteckningsblock nar jag ar ute och gar. Det sags ju att jonglering ar bra for minnet; tydligen ar miljoskador (las: alkohol) annu battre for glomskan.
Yes, det stammer. Jag uppfattas som smart. Eller snarare som rolig. Eller som en kille som ar rolig att ha runt sig. Eller ja de uppskattar i alla fall mina skamt. Atminstonde forsta gangen. Personlighet ar alltsa nagot man har och ar valdigt svart att byta.
Har bestamt mig for att investera i en cool Sonykamera sa att ni far se hur det ser ut har; badrummer framforallt. Kan nan forresten saga till pappa att en "markesdriver" kostar runt 2000:- har borta.
Eftersom jag nu alltsa inte kommer fa internet och det inte ar sadar jattekul att kolla pa japanska sapor sa behover jag nagonting att gora; har sjalv funderat mest pa kickboxning och att skriva en bok. Nan som har en annan ide? Har sjalv aven funderat pa lacrosse, annu ett sprak och poesi. Fotboll ar alltsa sedan lange bestamt.
Japanerna ger inte upp -igar poserade jag i fem minuter som Jimmy Beckham. Vissa killar mer eller mindre erbjuder mig sina flickvanner for att fa komma narmare. Kanske ska jag forneka slaktskapet nasta gang?
Om nya vanner. Som blond och en erkant utatriktad person sa har jag ju for vana att stora horder av manniskor halsar pa mig och borjar konversera mig. Sa aven idag nar vi besokte skolan och hade en introduktionsdag. En tjej vagrade slappa mig nar hon vi val borjat prata. En artonarig japanska som pluggat pa universitetet i sex ar med engelska som major (jag vet, det brast nanstans i kommunikationen). Det slutade med att vi lunchade med hennes kompisar (En "overseas exchange commitee"" och nagra kinesiska utbytesstudenter. Vi konverserade pa sparsmakad engelska nar en kille i oec plotsligt tryckte fram ett hogt ljud (jag kan ju inte japanska an) i riktning mot mig. En kinesiska forklarade; "he want you to teach him english, she wants that too, and me too". Vanliga japaner ar alltsa inte ute efter min kropp, det ar mitt perfekta(?) uttal de vill at.
Fast hur forklarar man da att varje japanska som far ett hej av mig blir alldeles rodblommig, springer darifran och kommer tillbaka fem minuter senare med en kompis som stod.
Min gardagskvall var tyvarr alkoholiserad, typ 27%. Bor namnas att det var valdigt trevligt. Dock onskade jag kvallen langt at fanders imorse nar det 0847 bankade pa min dorr. Vi skulle samlas 0845 for avfard mot skolan. Killen i spegeln hade obestambar ansiktsfarg men definitivt rodsprangda ogon och en futuristisk frisyr. Tre minuter senare var jag pa plats i skjorta, kostymbyxor, finskor och; glasogon. I min desperation trodde jag att de skulle hjalpa mig mot ett anstandigt utseende. Jag hade fel. Mottes av skratt och fornedring. Som ni forstar har dagen varit ratt lang efter det, all uppmarksamhet undantagen.
Dagens ord; Arrigato goosajmas - Tack sa mycket. En valdigt anvandbar fras.
Efter texten;
#Om nan stoter pa Pernilla sa halsa att moshi, moshi ar hej i telefon och bara i telefon. Men sag inte att jag borjat missbruka aubergine.
#Antligen hittade jag hightechjapan - coolast var nagra massagestolar med inbyggda tv-spel. tror jag.
#De har vending machines for allt - rykten gar om att man tom kan kopa flicktrosor i automat pa gatan. Men inte lyckades jag hitta en automat for att kopa telefonsamtal nar den behovdes.
#Skont med en invigningsceremoni for endast utbytesstudenter helt pa japanska - ganska sa roligt.
Kvallen agnas at en god bok och lemon water. Hjulio ar sjalvklart ute pa aventyr igen.
Aven torsdagen avslutades vid atta -som ensam har jag plotsligt blivit morgonmanniska.
Innan jag akte till Japan hade jag en forestallning om vilken typ av personlighet jag skulle ha; uptight, welldressed och intelligent. Forsoken har lagts ner efter att bara en av dem haft hyfsat reultat, gissa vilken?
Har borjat med anteckningsblock nar jag ar ute och gar. Det sags ju att jonglering ar bra for minnet; tydligen ar miljoskador (las: alkohol) annu battre for glomskan.
Yes, det stammer. Jag uppfattas som smart. Eller snarare som rolig. Eller som en kille som ar rolig att ha runt sig. Eller ja de uppskattar i alla fall mina skamt. Atminstonde forsta gangen. Personlighet ar alltsa nagot man har och ar valdigt svart att byta.
Har bestamt mig for att investera i en cool Sonykamera sa att ni far se hur det ser ut har; badrummer framforallt. Kan nan forresten saga till pappa att en "markesdriver" kostar runt 2000:- har borta.
Eftersom jag nu alltsa inte kommer fa internet och det inte ar sadar jattekul att kolla pa japanska sapor sa behover jag nagonting att gora; har sjalv funderat mest pa kickboxning och att skriva en bok. Nan som har en annan ide? Har sjalv aven funderat pa lacrosse, annu ett sprak och poesi. Fotboll ar alltsa sedan lange bestamt.
Japanerna ger inte upp -igar poserade jag i fem minuter som Jimmy Beckham. Vissa killar mer eller mindre erbjuder mig sina flickvanner for att fa komma narmare. Kanske ska jag forneka slaktskapet nasta gang?
Om nya vanner. Som blond och en erkant utatriktad person sa har jag ju for vana att stora horder av manniskor halsar pa mig och borjar konversera mig. Sa aven idag nar vi besokte skolan och hade en introduktionsdag. En tjej vagrade slappa mig nar hon vi val borjat prata. En artonarig japanska som pluggat pa universitetet i sex ar med engelska som major (jag vet, det brast nanstans i kommunikationen). Det slutade med att vi lunchade med hennes kompisar (En "overseas exchange commitee"" och nagra kinesiska utbytesstudenter. Vi konverserade pa sparsmakad engelska nar en kille i oec plotsligt tryckte fram ett hogt ljud (jag kan ju inte japanska an) i riktning mot mig. En kinesiska forklarade; "he want you to teach him english, she wants that too, and me too". Vanliga japaner ar alltsa inte ute efter min kropp, det ar mitt perfekta(?) uttal de vill at.
Fast hur forklarar man da att varje japanska som far ett hej av mig blir alldeles rodblommig, springer darifran och kommer tillbaka fem minuter senare med en kompis som stod.
Min gardagskvall var tyvarr alkoholiserad, typ 27%. Bor namnas att det var valdigt trevligt. Dock onskade jag kvallen langt at fanders imorse nar det 0847 bankade pa min dorr. Vi skulle samlas 0845 for avfard mot skolan. Killen i spegeln hade obestambar ansiktsfarg men definitivt rodsprangda ogon och en futuristisk frisyr. Tre minuter senare var jag pa plats i skjorta, kostymbyxor, finskor och; glasogon. I min desperation trodde jag att de skulle hjalpa mig mot ett anstandigt utseende. Jag hade fel. Mottes av skratt och fornedring. Som ni forstar har dagen varit ratt lang efter det, all uppmarksamhet undantagen.
Dagens ord; Arrigato goosajmas - Tack sa mycket. En valdigt anvandbar fras.
Efter texten;
#Om nan stoter pa Pernilla sa halsa att moshi, moshi ar hej i telefon och bara i telefon. Men sag inte att jag borjat missbruka aubergine.
#Antligen hittade jag hightechjapan - coolast var nagra massagestolar med inbyggda tv-spel. tror jag.
#De har vending machines for allt - rykten gar om att man tom kan kopa flicktrosor i automat pa gatan. Men inte lyckades jag hitta en automat for att kopa telefonsamtal nar den behovdes.
#Skont med en invigningsceremoni for endast utbytesstudenter helt pa japanska - ganska sa roligt.
Kvallen agnas at en god bok och lemon water. Hjulio ar sjalvklart ute pa aventyr igen.
Signerat Scenskräck by Jim vid 13:11
0 Comments:
Skicka en kommentar
<< Home