Jag vet, jag borde inte vara arg.

Vi håller tal på japanska lite då och då som videofilmas. När terminen är slut kommer vi erhålla en DVD med våra samlade prestationer. Lova mig snälla att vi kan hoppa över 16Maj, för ingen kommer bli glad av att se ett nervöst vrak med skakande händer som försöker improvisera på ett språk han inte känner.

Det börjar gå nedför nu igen, steg för steg i sakta mak. Sakta för att jag trampar i med hela foten och ett steg i taget för att jag vill stanna upp, inte gå nedför. Men det är väl så, man är ur form ibland, kan inte ibland, tvivlar ibland. Som idag är jag arg på kvinnan på posten, hon som vägrade förstå att jag inte förstod, hon som pratade fortare ju mer jag bad henne sakta ner, hon som lyckligtvis gav upp hoppet om att få mig att förstå och gav luren till en lite förståndigare tjej.

Efter texten;
*Jag lovar att jag hade motsvarande 5000:- här nyss, nu har jag ingenting.
*Nu har jag hittat en affär med utländska varor; jag köpte haribo, toblerone och kryddstark korv.
*Efter att jag snart gått igenom alla videbutikens filmer har jag hittat Lotta på bråkmakargatan, Pippi, Bullerbybarna och mitt liv som hund.
*Re-entry permit -check!
*Biljett -check!
*Det blir inget mer saftigt skvaller om Hjulio, han har hittat hit nu