Ett jävla liv.

-Varför går man till strippklubb, vad gör man där och vad minns man efteråt?
-...
-Vad gör man om man får erbjudande om att dricka fritt för 200 riksdaler under en timme?
-...
-Vad gör man då om man får ett erbjudande om att drick fritt för 200 riksdaler under en timme på en strippklubb?
-...

Vi förstår att det är lite moralisk fel, men vi är inte dumma. Att dricka fritt för 200 spänn under en timme i ett land där det inte förkrökas, i en stadsdel där en öl kostar 60:- är fördelaktigt. Vi trodde på allvar innan att vi skulle bli blåsta, förklarade att vi var "heavy drinkers" och att vi inte var det minsta intresserade av tjejerna, vill de dansa så visst men vi kommer inte bjuda dem på nåt...

Fredagen började segt, som de flesta dagar vi haft ihop. Vi kom omsider iväg till Shinjuku, det de säger är en ungdomens högborg. Under mina två besök där har jag inte blivit vidare imponerad; det är inte lika snyggt, strukturerat som de andra "kända" stadsdelarna. Vi lyckades i alla fall handla lite nya kläder och slänga i oss en schysst "viking" (buffé på japanska) på Shakeys (Ett ställe de har på lite varstans i Tokyo bl.a Shinjuku och Shibuya) som rekommenderas. Det var tredje gången jag åt pizza och fjärde gången jag åt pasta sen jag kom till Japan.

Jag tror de började ana oråd direkt när vi svepte första ölen på bara några minuter och sen knappt inbjöd den nyanställda ryskan i konversationen, än mindre köpte henne drinkar. Vi var inte så oskyldiga att vi tittade bort när det dansades på scenen, men hellre höll vi blickarna på klubbens tredje gäst. Han var en lite småfet västerlänning som vi sett komma snubblandes ut genom en dörr bredvid scenen i sällskap av två tjejer. Nu satt han vid ett bord och bjöd ställets alla flickor på sprit samtidigt som han himlade med ögonen.

En tur hemåt och två vinare senare var vi på gång. Vi landade i Roppongi. Jag kanske har funderat förr på var utlänningarna håller till, nu vet jag. Den första baren vi gick till var smockad med gaijins, de flesta diplomater eller inom den finansiella sektorn. Ställer ligger vid Roppong Hills och heter heartland. Men gå inte dit, det var rätt trist, åldern hög och ölen inge vidare god.

Våra misstankar besannades. De slutade servera oss efter en halvtimme och på det följde en del tjafs. Den godhjärtade bartendern gav oss dock ytterligare två öl och vi var nöjda. Till skillnad från bossen på stället, fast han å andra sidan var glad när vi väl gick.

Vi gick vidare sen, besökte två små klubbar till; båda fyllda med gaijins. De låg båda centralt, mer detaljerat än så vill inte mitt minne berätta. Det var en kul kväll, Roppongi kommer en bra bit upp på min partystadslista.

Efter texten;

*Glöm lördagen, nästa dag var söndag. Lördagen låg vi med bar överkropp i Uenoparken.

*Han heter numera Tom Shopoholic.

*Om fyra dagar syns jag på Arlanda. Sverige är nära